Tävling

Vi gav oss ut på tävlingsbanan idag. Vi var fyra st från Fagranes från tävlade, skoj!
Det var Firmakeppni, som betyder att olika firmor sponsrar tävlingen.
Vi red fram och tillbaka på en lång raksträcka och visade hästarnas bästa gångarter i ett friskt tempo, som på en avelsbedömning ungefär.
Auður visade riktigt bra pass på stoet Mön frá Miðsitju!
Upplyfting och jag kom inte till final, men det var roligt ändå. Jag har ingen som helst erfarenhet av den här sortens tävling, så nu är jag en erfarenhet rikare. :)
Söta, söta Upplyfting. Jag ser fram emot att ta hem henne till Sverige i höst!
-

Här på Island är den mest populära tävlingsformen gaedingakeppni, där bedömningen och ridningen är något friare än i de vanliga FIPO-reglerna. Ovalbanan man tävlar på är större och hästarna bedöms mest på långsidorna.

Landsmót-tävlingarna är gaedingakeppni.

Den "vanliga" fyr- och femgången och töltprogrammen efter FIPO's regler kallas för íþrottakeppni.

-

/Julia

Drömmar, hästar, helg och förkyldningar

Jag har aldrig tyckt om att klaga, men jag måste ha Islands sämsta immunförsvar, nu är jag sjuk igen. Jag tycker inte jag har gjort något annat än att var förkyld den här våren.
Tur att det finns något som heter Alvedon, man blir så orkeslös av att ha feber.
-
Imorgon är det tävlingar i stan. Lokalföreningen här, Léttfeti, anordnar en Firmakeppni för alla åldrar. Än är jag inte medlem i föreningen, så jag ska tävla som gäst. Hihi, en gäst från Sverige. ;)
Jag ska få tävla på Upplyfting, som snart är min häst(!). Det ska bli jätteroligt! Förhoppningsvis gör vi inte bort oss allt för mycket.
Hon är så fin när Audur rider, en dag hoppas jag också kunna rida henne så fint. Även om hon inte är så flott när jag sitter i sadeln så tror jag att vi kan komma långt tillsammans när vi lär känna varandra ordentligt, och framförallt - NÄR JAG FÅR ORDNING PÅ MINA SKÄNKLAR OCH MIN SITS!
Det är bara att träna, träna och träna. Jag ska aldrig ge upp hoppet om att bli en duktig ryttare!
-
Min dröm är att bli som Anna Rebecka. Att komma in på riduniversitet Hólar och vara så troligt duktig på att rida och instruera. OCH att kunna tala flytande isländska.
Som sagt, jag tränar på. Man måste ha mål!
-
Jag läste i en bok att alla faktiskt inte kan lära sig att rida ordentligt, precis som att vissa aldrig kommer kunna ta en ren ton när de sjunger. Men jag tror, att har man bara viljan att lära sig, intresse och något som kallas kämparglöd, så kan man komma långt. Hur långt man kan nå, och var ribban ligger, det är upp till dig själv. Vi sätter själva våra gränser.
-
Idag har de skott en hel flock med hästar här på gården. Själv var jag inte så aktiv med skoningen, men jag red några hästar istället. Jag testade bl.a. den nya ovalbanan på de två "tregångarna", som aldrig vill börja tölta. Varv efter varv i trav på ovalbanan var bra träning för oss allihop. Kondition för hästarna och balansträning för mig. ;)
-
Idag red jag Ósk utomhus för första gången, hon var så himla duktig! Snart är det dags för henne att få skor också. Jag red henne i utomhusrundvolten. Hon är så okomplicerad på något sätt. Fina, lilla Ósk.
Nu är det dags att sova så att jag är frisk, eller friskare, imorgon. Jag hoppas att vi kan åka och tävla!
-
God natt.
-
/Julia

Häst-äventyr

Sauðárkrókur är en riktig häststad. Varför finns inte sådana här ställen i Sverige? Stallar mitt i stan, hästar överallt och gubbar som rider runt i islandströjor. Det är en hel livsstil.
-
Nu ikväll körde vi hästarna till stan och red med på en uteritt som avslutades med en grillkväll i hästklubbens lilla lokal. Det var roligt! Alla tjejer red en väg och alla män red en annan och så möttes vi på mitten. Ritten för min egen del var väl inte helt fantastiskt, även om det var skoj. Jag hade noll koll och Upplyfting blev plötsligt hysteriskt pigg. Det blev någon slags blanding av tölt/pass/galopp och jag som sagt hade jag noll koll. ;)
Jag tycker det är så svårt att hästar med framåtanda. Jag bara fuskar, tar bort skänkeln från hästen och använder händerna alldeles för mycket. Men ja, jag hörde att Rom inte byggdes på en dag och det gör antagligen inte ryttarkänslan heller. Det är bara att tränaaaaaaaaaaaaaaaaa.
-
Jag tog det mesta stalljobbet idag. Insläpp, utsläpp, morgon- och kvällsfodring och så de små lammen som vill ha hö och vatten. Och så har vi ju självklart stallgrisen Ella och de galna hönsen, men det är ett helt annat kapitel. ;)
-
I förmiddags longerade jag fyra hästar utomhus och sedan red jag Ósk inne i ridhuset. Idag var hon mycket bättre på att stanna och verkligen STÅ STILLA. Sedan tog jag mig tid att borsta igenom hennes man och svans, det var en hel del att borsta.
-
Igår fick jag förresten vara cowboy. Två hästar hade rymt och jag fick ge mig iväg på stoet Leynd för att hämta hem dem igen. Dem stod på ett fält i närheten och jag red till dem och vallade hem dem med ett käckt "hepp hepp" och ett spö från hästryggen. Stencool, var jag. ;)
-
Nu är det sent och det är nog dags att gå och lägga sig. Imorgon är det lördag, då är det exakt en vecka kvar till min fina Johanna kommer hit och hälsar på, det ska bli så roligt!
På söndag är det tävlingar i stan - Firmakeppni.
-
/Julia

Solen skiner (fast nu regnar det)

Tack för alla kommentarer i det senaste inlägget - Ni är underbara!
-

Ovalbanan är nästan klar och jag funderar på att ta med barnen här på gården till Sverige när jag åker hem i början av juli. Viktoría som är 6 år är störtskön, igår hoppade vi studsmatta och spelade spel. Hon säger att jag får välja lek för jag är faktiskt gästen i huset! ;)
-
Solen skiner (fast nu regnar det) och turistbussarna har börjat komma hit. De kör förbi Fagranes och åker allra längst ut på udden där den varma källan Grettislaug är belägen. Därifrån går det även att ta en båttur ut till den berömda ön Drangey. De båtfärderna är Jón chef över, Jón är Hafþórs farfar och bor också här i huset.

-

Jag fodrar hästar, rider och passar barn. Dagarna rullar på. Ósk var väldigt rolig att rida idag. Jag red henne själv inne i ridhuset i skritt och trav, fast hon valde ofta att tölta. Hon är jättefin i munnen och travar/töltar i slalom utan problem. Hon tycker det är roligt att springa omkring.

Ósk är duktig på att sakta av och stanna, men tycker det är lite överskattat att stå stilla och vänta ett tag efter att man har gjort one-rein-stop. Tålamoooooood.

Tålamod är en egenskap jag tyvärr inte heller föddes med, så jag förstår henne. ;)

Jag tycker så otroligt mycket om det lilla svarta stoet. Lilla, fina Ósk.

-

Någon annan jag tycker om är det andra stoet Upplyfting. Jag red henne igår och den ökade tölten på hemvägen var riktigt rolig. Jag har berättat för henne att hon med stor säkerhet ska flytta till Sverige i höst, hon sa att det var helt ok. ;)

-

Idag är det en bara månad kvar till Landsmót!!!!

-

/Julia

Studenten

Jag lovade mig själv att bara skriva om mina dagar på Island i den här bloggen. Dels för att det var syftet, och dels för att jag fick äran att ha min Islands-blogg på Raudhettas hemsida.
Ikväll gör jag ett enda undantag. Sorry.
Nu i dagarna tar mina fina vänner studenter. Jag beundrar dem för att de orkade! Själv känner jag mig så fruktansvärt värdelös just nu. Jag ser framför mig hur misslyckad jag är jämfört med alla andra. Varför skulle just jag bli misslyckad? Varför skulle just jag falla offer för en helt förfärlig tid och därför ta beslutet att hoppa av skolan? Varför var jag inte stark nog? Alla andra var starka. Är starka.
-
Nej, det värsta jag vet är människor som klagar, därför ska jag sluta nu.
Ibland känner jag mig bara så liten och misslyckad.

Lamm och isländska

Jag red ut på Upplyfting idag, tänk att hon snart är min! Hon är en häst som har mycket att ge om man rider henne på rätt sätt. Om jag bara får ordning på saker och ting på hästryggen tror jag att vi kan utvecklas och ha riktigt kul tillsammas. Jag tror att kärnfysik är enklare än att rida islandshäst, i alla fall om man vill göra det bra.
Skam den som ger sig, jag har ett mål och jag ska kämpa stenhårt för att nå det.
-
Askan fortsätter att härja, jag hoppas att vulkanen ger sig snart. Snön smälter igen, endast bergen har vita fläckar och förhoppningsvis försvinner även dem inom kort.
-
Jag red lilla Ósk själv inne i rundvolten idag. När jag sitter upp står hon blickstilla, men när jag stannar henne efter skritt eller trav tycker hon det är väldigt överskattat att stå stilla och vänta en stund innan hon får gå fram igen. Vi tränade på det idag, att stå stilla och kyssa stigbygeln åt båda hållen innan hon fick gå fram igen. Tillslut var hon med på noterna.
Jag red valacken Drolli inomhus också, han är så himla söt.
Sedan kom det bönder på besök och drack kaffe. Under mina första veckor här på Fagranes föredrog jag att dricka te, men nu kommer jag på mig själv med att längta efter kaffet på förmiddagen. ;)
-
Lammen växer så att det knakar. Ett lamm har det dock lite jobbigt, hennes mamma har fått för sig att hata henne och vill helst springa över henne och inte veta av det stackars lammet. Lammet kom bort litegrann vid födseln och därför tror fårmamman (eller heter det tackan?) att det inte är hennes lamm. Det finns olika metoder för att få fårmamman (tackan?) att acceptera ett oönskat lamm, ganska intressant. Jag hoppas att någon av metoderna fungerar för det är lite synd om det lilla lammet som blir påsprunget och ivägjagat så fort hon försöker dia.
-
Det har kommit tre föl här på gården, vi var och tittade på två av dem idag. Pyttesmå och supersöta!
-
Stallgrisen Ella går runt i stallet och grymtar för sig själv. Hon är otroligt charmig. Hafþór tycker det är väldigt roligt att rida på grisen. Hihi.
-
Jag har varit på Island i snart fem månader och jag börjar inse hur otroligt dålig jag har varit på att försöka prata isländska. Jag förstår mycket nu, Auður och Binni pratar ganska ofta isländska med mig och så svarar jag på engelska. När de pratar är det lätt att förstå, men när någon annan pratar med mig får jag bara hjärnstillestånd och tunghäfta. Haha.
Hade jag lagt ner mer energi på det här med språket hade det självklart varit enklare, men jag har helt enkelt varit alldeles för lat och blyg.
Jag har hört många tjejer som har varit på Island i flera år och inte börjat prata isländska förrän de verkligen blivit tvingade till det. Så ja, jag är inte ensam i all fall.
Dock har jag lärt mig väldigt, väldigt mycket! Jag minns första veckan då jag inte förstod när Viktoría ville bjuda mig på middag. Den lilla tjejen blev riktigt besviken när jag inte dök upp. Så illa är det inte nu i alla fall. ;)
Isländskan är ett gammalt, vackert nordiskt språk som ibland liknar svenskan, men i vissa fall är det rena arabiskan. Grammatiken är helknäpp, de böjer vartenda ord på 150 olika sätt, minst.
Det finns tid att lära sig mer isländska längre fram.
Som sagt, jag har ett mål och isländskan är ett delmål för att nå det. Men ingen stress. Ingen stress.
-
God natt! /Julia
-
P.S. De håller just nu på att bygga en ovalbana här på gården. Den kommer bli kanonfin! D.S.

Nyheter på hästfronten, vulkanutbrott och snöstorm

Island. Is-land. Det är den 24:e maj och det är snöstorm utanför fönstret. Askan härjar över landets södra delar efter vulkanutbrottet som fortfarande pågår. Jag tycker så synd om alla de djur som drabbas av askan. Stackars hästar och får! Vi har tur här uppe i norr, det blåser nordliga (iskalla) vindar och därför har askan inte tagit sig hit upp.
Det här landet slutar aldrig att fascinera mig - Naturens och hästarnas land.
-
Vädret har varit kasst de senaste dagarna och vi har varit internet-lösa, därför har jag inte kunnat blogga. Nu ikväll fick vi in hela 49 hästar och 4 föl i stallet. Trångt, men skönt för dem att slippa vara ute i det här vädret!
-
Ja, nästan 50 hästar på stall, då har man att göra! Hälften av dem är tur-hästar som används till sommarens hästfärder.
Det blir mest inomhusträning när vinden och snön spökar. Då är det även tillfälle att sko hästarna. I fredags slog jag på en sko för första gången. Jag fick träna på att slå i sömmarna. Det var trixigt att få dem att komma ut på rätt ställe. En söm hamnade helsnett och jag fick dra ut den med en tång igen (som säkert har något proffsigt namn som jag inte har en aning om). Sömmen satt i alla fall så hårt att jag tog i för kung och fosterland, vilket resulterade i att jag körde upp tången rätt in i mitt ena öga efter att sömmen flög ut. Jag trodde jag blev både enögd och blind och allt jag kunde se ett tag var stjärnor som dansade omkring. Som tur är bestämde sig ögat för att sitta kvar och jag insåg hur farligt det är att leka hovslagare. ;)
Det ska dock tilläggas hur roligt det är att lära sig!
-
Det har hänt en hel del på min egen hästfront. Feykir hemma i Sverige har nu flyttat till sin nya mamma.
Mitt lilla svarta sto Ósk har tagit två steg framåt och jag har nu ridit på henne själv i ridhuset i både skritt och trav, ibland väljer hon även tölt. Hon är verkligen den sötaste hästen jag någonsin sett, snacka om att ha utseendet med sig! En liten skönhet - Black Beauty!
Hon är pigg och vaken, utan att vara rädd och hoppig av sig.
Ósk kommer att stanna kvar på Island under den tid jag är hemma i Sverige. Hur lång tid det är vet jag inte riktigt än. Hon kommer att gå i lösdrift, men var någonstans är det inte bestämt ännu. Eftersom jag vet att jag kommer att återvända till Island någon gång under de närmaste åren, är detta ett helt okej beslut. Självklart hade jag velat ta hem henne till Sverige, men någonstans har ekonomin sina begränsningar.
Jag hoppas kunna komma en bit på vägen med Ósk under mina sista veckor på Island, det är lite mindre än 7 veckor. Sedan kommer jag att fortsätta jobba med henne när jag kommer tillbaka om något år, eller två. Ósk är på något sätt speciell för mig, eftersom jag fick henne av Anna. Därför har jag valt att inte sälja henne eller ge henne vidare. Jag tror på Ósk!
Nu till den största nyheten: Jag har bestämt mig för att köpa ett sto här på gården. Hon heter Upplyfting frá Skuggabjörgum och är en 8-årig fyrgångare. Auđur är kanonduktig och hon har tränat Upplyfting sedan hon var unghäst.
Upplyfting är precis en sådan häst jag har sökt efter. Hon har flott aktion i tölten och de andra gångarterna är också stabila. Hon har framåtanda och arbetsvilja och hon är stensnäll. Man blir glad av att rida henne!
Om allt går som planerat med veterinärbesiktning och import, är min plan att ta hem henne till Sverige i höst. På grund av eksemrisken är det inte möjligt att ta hem henne i sommar, därför kommer hon att ställas på vila efter att jag har åkt hem. Då kan hon äta och bara ta det lugnt i några månader, för att sedan vara mentalt redo för flygningen över Atlanten. Hoppas bara att askan från vulkanen är borta då, annars blir det svårt att flyga, hihi.
-
Så ja, i höst har jag förhoppningsvis en häst i Sverige och en på Island. Det här är nästan overkligt.

Här är Upplyfting och jag när vi tävlade i våras.

-

/Julia

-

P.S. Om 6 och en halv vecka är jag tillbaka på Raudhetta! Hjälp vad tiden går fort! D.S.

Får får får? Nej, får får lamm

Det har kommit små lamm i stallet. Lammungar kan vara de sötaste varelserna jag någonsin sett, de är underbara! Två syskon
Mamma får med två små lamm

Vi har byggt små inhängnader till fåren, så att de inte ska stjäla lammen från varandra.

-

Jag har hört rykten om kalla vindar och frost de närmaste dagarna. Det är 19:e maj och jag uppskattar min overall!

-

/Julia

Skemmtilegur dagur

Jag satt precis och tänkte på alla hästarna jag fick jobba med idag och jag tror att det sammanlagt var 11 stycken. Även om hästarna kanske inte blir så mycket bättre av att jag rider dem, så lär jag mig så himla mycket. Det är verkligen jätteroligt! Ju fler timmar i sadeln desto större är nog chansen att man lyckas lära sig något, tror jag.

-

Jag är väldigt glad över att jag hamnade här på Fagranes hos så otroligt bra människor. Det är ett rent nöje att jobba här på gården. Innan jag åkte till Island hade jag hört ett par skräckhistorier om tjejer som hamnat hos galna islänninar och bara fick mocka skit hela dagarna. Inget ont om att mocka skit, men de där galna islänningarna gjorde mig lite skraj. ;) Tur att det inte finns så många sådana här i närheten, haha.

Jag trivs som fisken i vattnet.

-

På eftermiddagen kom Geiri från stan hit till gården med några av sina hästar. Sedan red Auður och jag med honom och hans lilla flock in till Sauðárkrókur igen. En sträcka på ca 1 mil, det var riktigt roligt! De hästar som inte reds sprang lösa hela vägen in till stan. Först på den långa grusvägen (Reykjaströnd) som leder in till Sauðárkrókur härifrån, sedan runt rondellen, förbi hamnen, tvärs över gatan, förbi ett bostadsområde och slutligen till stallområdet i stan. Island är verkligen Island - helt underbart! Jag fick den stora äran att rida fina fina Fagri på turen, han är helt otrolig! Jag har aldrig njutit så mycket av en ridtur i hela mitt liv, wow vilken häst! Och jag har nog aldrig druckit så mycket öl på en tisdag heller så nu ska jag sova. ;)

Fagri

-

Góða nótt / Julia

ridit på Ósk

Jag hör en mening på svenska varje dag - Läkerol-reklamen på TV som talar om att halstabletten Läkerol nu finns i "fyra fräääääscha smaker".
-
I förmiddags red jag sju hästar. Det gick som på löpande band, åh vad roligt det är att jobba med hästar! Att jag rider som en kratta är en annan femma, jag är här för att lära. :)
-
Jag började med Ósk imorse. Jag lovade nästan mig själv att inte fästa mig för mycket vid henne, eftersom jag inte helt har bestämt mig hur jag ska göra, men jag har redan brutit mitt löfte och hon har fångat mitt hjärta med sin lång pannlugg och pigga ögon. Jag tänker på det nästan hela tiden, hur galet det är att jag faktiskt FICK en häst! :)
Ósk och jag tog i alla fall ett steg framåt idag. Hon är stenduktig på att stå stilla när jag sitter upp, kyssa stigbygeln och stanna med hjälp av one-rein-stop, så det är inga problem att själv hoppa upp på henne i rundvolten. Vi började där idag, tog några steg i skritt. Sedan blev vi "hämtade" av Binni och en av hans träningshästar som Ósk och jag sedan följde efter runt i ridhuset i skritt. Ósk var kanonduktig, stannade enkelt när jag bad om det och jag använde ledande tygeltag för att förtydliga svängarna för henne. Söta häst!
Efter Ósk fick jag rida ett sto som ska lära sig att tölta, men bara har trav i sitt huvud. Jag vet inte om jag har särskilt mycket tölt i mitt huvud heller, jag har fullt upp med att försöka få någon slags samband mellan handen och skänkeln när jag sitter på hästryggen. ;)
Efter det fick jag ta två unghästar som håller på att ridas in. Jag började med att jobba dem från marken och sedan satt jag på dem i skritt och trav när Binni longerade dem.
Sedan red jag den stora, svarta valacken Drolli. Han har blivit lite mer framåt, jag har ridit honom utomhus, där är han också lugn och trygg, även om han har en så stor nacke att de känns som att man sitter på en stor-häst! Jag red honom inomhus idag. Jag tycker om den hästen.
Jag fick också rida stoet Spes och ett annat sto, som är lite yngre. Jag fick rida lite utan stigbyglar, eftersom jag har en tendens att ta ut benen från hästen på de pigga hästarna. Det var nyttigt! Jag fick träna på att hästarna skulle hålla sin form och inte ta upp huvudet i övergångarna mellan skritt/halt-halt/skritt-skritt/tölt-tölt/skritt. Då gäller det att ha skänklarna på rätt ställe! Varför ska det vara så svårt att rida?! ;)
-
Det var en rolig förmiddag med många hästar. Imorse när vi drack kaffe i kafferummet i stallet valde Auður och jag hästar som vi ska ta med oss på hästfärden i juni. Vi ska ha med oss sex hästar var. En av de hästar jag valde att ta med var Ósk(!). Förhoppningsvis kan jag rida på henne, eftersom de bara är att följa de andra hästarna. Skulle hon inte vara redo för det (jag vill verkligen ta det lugnt med henne), kommer hon att få följa med och bara springa med flocken. Det är bra träning. Innan dess ska hon få skor. Mitt mål är att sko henne själv, jag får se om jag klarar det!
-
På eftermiddagen passade jag lilla Hafþór, som växer så det knakar! Det var full rulle här uppe på övervåningen. Sylvía ville ha hjälp med engelska-läxan, Hafþór gick omkring och Viktoría och hennes kompis började kasta ballonger helt hysteriskt. Jag tycker om barn. :)
På kvällen gick jag ner till stallet och kvällsfodrade och tog in fölen.
Ikväll har jag bestämt mig för att lägga mig tidigt, men det är så svårt när det är så ljust ute.
Vi hade snöblandat regn idag förresten, den 16 maj... Galet!
-
Hoppas ni orkar läsa mina Islands-romaner.
-
/Julia

Tävlingar inne i Sauðárkrókur

Under veckan som gick tittade solen fram titt som tätt. Det var vår i luften och stallgrisen Ella passade på att ligga ute och sola. Det hela resulterade i en väldigt röd gris. Jag undrar om det finns solskyddsfaktor för grisar?
Det jag egentligen ville berätta var att jag numera är en Ella-look-a-like. Vi var ute på tävlingsbanan hela dagen idag. Jag satt ute i solen ock vad hände? Jag blev lika röd som Ella i ansiktet. Jag trodde inte man kunde bli solbränd på Island. ;)
-
Utomhustävlingar stod det på schemat idag, som sagt. Binni och Auður tävlade och det gick bra. Det var många duktiga ryttare och hästar, då är det extra roligt att kolla på tävlingar!
Anna var också där och tävlade. Hon sa många kloka saker till mig idag och tack vare det tror jag att jag har tagit både ett och flera beslut.
En vacker dag ska jag också bli lite klokare. Det gäller nog bara att bli lite modigare.
-
Jag träffade några finska tjejer och en svensk tjej som jobbar hos Sandra Marin. Jag kan inte skryta med att jag känner särskilt mycket folk här, men det är roligt att prata med andra tjejer från utlandet som också är här och jobbar. Och något vi nog alla har gemensamt är: Problem med språket, hur de isländska gubbarna retar oss för att vi inte kan tala isländska. De allra flesta är nog också fascinerdae över hur mycket flottare hästarna är jämfört med resten av Europa. Vi pratade om det idag, att de hästar som tävlar i de lätta klasserna här på Island skulle utan tvekan lyckas bra i de öppna klasserna i både Sverige och Finland.
-
Efter en lång och solig dag på tävlingsbanan åkte vi hem och åt litegrann, sedan var vi nere i stallet och byggde stängsel större delen av kvällen. Jag fick köra Binnis galna maskin, som används för att flytta höbalar, ta in halm, borra hål i marken och så vidare. Ljuddämparen på maskinen har gått sönder, alltså känns det oftast som att trumhinnorna ska sprängas när den är i närheten. Stencool var jag i alla fall när jag brummade upp från hagen på den. ;)
-
Vattnet i hagarna hade sugits upp av marken, hästarna var därför väldigt törstiga så innan vi åkte hem för kvällen vallade vi upp dem till lagunen, så att de kunde dricka. Praktiskt att ha en lagun på gården.
-
Jag tränade Ósk nu på kvällen också, hon var jätteduktig! Hon har blivit en fena på att kyssa stigbygeln, bara med hjälp av tygeln och bettet, utan tryck från repgrimman. Hon står blickstilla när jag hoppar bredvid henne och även idag kunde jag sitta upp på henne själv inne i rundvolten. Vi gick några steg i skritt, stannade med hjälp av one-rein-stop och sedan klev jag av. Därefter ledde jag runt henne kring paddocken och rundvolterna utomhus. Hon tyckte det var helt ok, inte läskigt någonstans.
-
Sent igår kväll, efter Eurovision song contest (Vem röstar förresten på Azerbadjan?!) bestämde jag mig för att gå ner till stallet och prata med Ósk. Att fånga henne i hagen var ingen lyckad idé, istället fick jag valla upp henne till fållan utanför stallet. Jag släppte sedan henne lös i rundvolten inomhus och hon bara sprang och sprang och sprang. Jag väntade tills hon själv stannade och ville komma in till mig i mitten. Det tog ett tag, men sedan var hon med på noterna. Söta Ósk! Hon är en liten docka med sina tappra 130 cm i mankhöjd och man och pannlugg överallt. :)
Jag gick hemåt igen strax efter midnatt, då började det skymma. Snart är det ljust dygnet runt här!
-
God natt / Julia

Regning lördag, nya hästar och Ósk

Idag regnar det litegrann, men det gör inte så mycket för vinden har hållt sig undan. Ingen vind = underbart!
Ikväll är det Eurovision Song Contest. Jag undrar hur det går för Island? Jag kan vara cool (eller inte) och berätta att jag har de isländska deltagarnas autografer. Jag och några andra ställde oss i en helt random kö i Reykjavík under påskhelgen, det visade sig vara autograf-kön till de oerhört eftertraktade Eurovision-deltagarna. Känner ni er avundsjuka? ;)
-
I förmiddags åkte vi ut till Reykir (där även den varma källan Grettislaug är belägen) och hämtade hem 18 nya hästar. Nu är det riktigt många hästar igång på Fagranes, kul! De nya hästarna är tränade hästar som mest används till långritterna och turisterna som kommer hit i små grupper om somrarna.
Vi vallade ut hela flocken ut på vägen vid Reykir, sedan sorterades hästarna. De som inte skulle användas fick gå ut på betet igen och de användbara hästarna fick springa hem på vägen. Det är så mycket Island över sånt här! :)
-
I torsdags och fredags fick jag jobba med en hel del hästar. Det är så roligt! När de sitter på unghästarna för första gången, binder de upp dem i stallgången. Det är bra när man är ensam nere i stallet, då behöver man ingen som håller i. Så satt jag på Ósk de första dagarna. Nu har jag även suttit på henne i skritt och trav inne i rundvolten när Audur eller Binni står i mitten och håller i repet.
Igår eftermiddag var jag ensam nere i stallet. Ósk var så duktig på att stå stilla när jag förberedde henne för uppsittning och hon var lika duktig på att kyssa stigbygeln, utan att streta emot det minsta. Jag gick in med henne i rundvolten och gjorde samma övningar där som i stallgången, sedan satt jag upp på henne, tog några steg i skritt och satt sedan av. Det gick hur bra som helst!
Hon är en jäkel på att vara svårfångad i hagen den där Ósk. I alla fall när jag kommer med mina tafatta försök. Igår vallade jag henne tillsammans med några andra hästar upp till fållan utanför stallet. Min plan var att försöka prata lite med henne där, men hästarna valde att gå rakt in i stallet och in i varsin box. I boxen är det inga problem att fånga henne. :)
Hon är nog världens sötaste häst!
-
Jag står i valet och kvalet om jag ska ta hem henne till Sverige eller inte? Min plan var att köpa en häst för tävling här på Island och ta hem till Sverige, nu när jag har fått sålt Feykir. Ósk är ju inte riktigt den sortens häst, inte än i alla fall. Hon är så ung.
- Först funderade jag på att ha kvar Ósk på Island tills jag kommer tillbaka (för jag vet att jag kommer återvända till det här landet förr eller senare!), och börja leta efter den häst jag från början hade planerat att ta hem, en fyrgångare som jag kan tävla lite på.
- Sedan funderade jag litegrann på att ta med Ósk hem till Sverige och fortsätta jobba med henne.
- En annan tanke var att betäcka henne och ta hem henne med ett föl i magen.
- Drömmen är att hitta den där fyrgångaren som var tänkt att ersätta Feykir, och ta hem både den och Ósk till Sverige. Det hade varit det ultimata. Men så var det ju det där med pengar också... Att ha två hästar i Sverige = extrema kostnader varje månad. Så ja, planen är väl mest att bli miljonär innan jag lämnar Island. ;) Man måste ha mål här i livet! ;)
-
/Julia

Sagan om Feykir och lite om Island

Min fina valack Feykir hemma i Sverige, gick idag igenom veterinärbesiktningen utan anmärkning. Det betyder att Feykir är såld och kommer inom kort att flytta till sin nya matte i Hyssna. Jag har aldrig träffat Feykirs nya matte, men vi pratade lite kort i telefon idag och efter det samtalet kändes det bara helrätt.
-
Det har varit blandade känslor angående försäljningen av min älskade svarta mustang, men just nu känns det bara bra. Det var ju trots allt mitt beslut att sälja honom! Han kommer få det hur bra som helst på sitt nya ställe.
-
Tack Feykir för allt du har lärt mig. Tack för allt roligt vi har haft tillsammans. Jag minns när vi badade i Djursjön, alla galopprace vi har vunnit, alla mysiga barbackaturer vi har haft. Jag minns när vi vann Vaengur KM förra året. Vi ledde uttagningen och sedan vann vi finalen också. En julafton för två och ett halvt år sedan stod du i stallgången iklädd tomteluva. Hela stallet var samlat och jag fick min livs julklapp av mamma och pappa - Feykir från Löjtnantsgården. Det var den lyckligaste dagen i mitt liv, utan tvekan! Vi blev ett team - Julia och Feykir.
-
Vi gick från en period med hysteriska okontrollerade galopper, till en tid då tölten var som bortblåst och det enda vi kunde åstadkomma tillsammans var grisepass. Men vi har kämpade på, även om det nog mest var jag som behövde träna. Vi hade våra svackor och toppar, men när vi väl lärde känna varandra blev det riktigt bra.
De sista månaderna som jag red Feykir innan jag åkte till Island var fantastiska. Han gick bra nästan varenda dag! Tölten var klockren i både kort och snabbare tempo, han travade på pyttesmå volter i lång låg form och skritten och galoppen fick vi 6,5 för på tävlingsbanan. Han var en fröjd att rida, men någonstans kände jag att jag var färdig med honom. Jag säger inte att Feykir är en färdig häst, att han inte har mer att ge, för det har han.
Det jag menar är att jag är färdig. Eller kanske redo, redo för en häst med lite mer vilja. Jag började drömma om ökad tölt på tävlingsbanorna (det kostar inget att drömma, glöm inte det), och själv är jag inte tillräckligt skicklig för att plocka fram det där i Feykir.
Jag var ibland frustrerad av att Feykir inte ville lika mycket som jag ville. Därför var det ett klokt beslut att sälja honom, även om det också var svårt att faktiskt överge sin bästa vän. Jag bestämde mig i somras. För ridning ska ju vara roligt, för både ryttare och häst.
-
Så ja, sagan om Julia och Feykir är slut. Det känns lite konstigt. För visst är det något speciellt med den första hästen? Det är som den första kärleken. Min första riktiga kärlek var definitivt Feykir! För ni ska veta, att svarta mustanger är sällsynta.
-
Nu önskar jag Ann Marie och Feykir all lycka till!
Jag passar på att tacka Margret och Lollo också, som har hjälpt till med försäljningen. Tusen tack för hjälpen!
-
Åter till verkligheten, tänkte jag nästan skriva. Tänk att livet på norra Island är min verklighet just nu. Livet är märkligt.
Jag har suttit på Ósk i skritt och trav både igår och idag, det går jättebra. Hon är inte så bra med bettet, men om ett tag kan jag nog rida henne själv inne i ridhuset. Vi tar det dock lugnt, ingen stress med någonting. Hon behöver öva mer och förstå meningen med den där metallbiten i munnen. Det är inte lätt när man är liten!
-
Det har blåst kyligt idag. Jag är förkyld igen. Det måste vara någonting med det isländska klimatet, haha. Det är klent att klaga över sådana här saker, men det är nästan ofattbart hur lite man orkar med en förkyldning i kroppen. Jag kanske borde gå och lägga mig istället för att blogga. ;)
-
Igår tränade jag hur många hästar som helst kändes det som. Det är så himla roligt att jobba i stallet! Idag red vi några på förmiddagen och sedan jag ner själv en stund i eftermiddags men tiden rann iväg som vanligt. Jag tror inte att tiden har något att säga till om på Island, inte egentligen.
-
Jag har varit på Island i över fyra månader. Jag trivs så himla bra här och jag har lärt mig en hel del om hästar.
Det är islandshästar här, och islandshästar hemma i Sverige, ändå är allt så himla olikt, det går inte ens att jämföra. Stallen, hästhållningen, utfodringen, flockarna, ryttarna, tävlingarna, uteritterna. Det är samma hästvärld, men i två olika världar. Så skulle jag nog vilja beskriva det. Inget är bättre eller sämre. Det är bara två världar i en.
-
På sommaren är det ljust dygnet runt här uppe i norr, den så kallade midnattssolen. Nu är klockan 00:48 här och det är fortfarande inte svart ute. På morgonen blir det ljust runt 04:00. Det är alltså inte långt kvar tills det är ljust dygnet runt. Häftigt!
-
Stallgrisen Ella har förresten njutit av vädret de senaste dagarna. Hon har legat ute i solen och går nu omkring i stallet med världens solbränna. Den grisen är underbar! Hon är knallröd och ser ut som en levande skinkstek. ;)
-
God natt / Julia

Suttit på Ósk

Idag var det för första under de här fyra månaderna möjligt att gå ut en stund i t-shirt. Solen har skinit större delen av dagen och det är härligt att tillbringa de allra flesta av dygnets vakna timmar utomhus.
Imorse började jag med att träna Ósk. Jag jobbade lite med henne från marken inne i rundvolten, sedan band jag upp henne i stallgången och förberedde henne för uppsittning genom att hoppa bredvid henne tills hon svarade med att bara stå stilla. Sedan hoppade jag upp och ner i stigbyglarna innan jag tillslut hoppade upp på ryggen på henne från både höger och vänster sida. Hon var jätteduktig.
Tänk att den pyttelilla svarta hästen faktiskt är min!
-
Jag red det bruna stoet som är så lik Erja idag igen, utomhus i rundvolten. Sedan red jag ett fux-sto som håller på att lära sig tölta. Hon har nog inte riktigt fattat grejen att islandshästen faktiskt är mer än treväxlad. ;)
Jag red Drolli, som är så lik Feykir, utomhus också. Nu har han fått bakskor och jag har ridit honom utomhus några gånger. Här om dagen gjorde vi premiär ute på vägen, i sällskap av en annan häst och han skötte sig utmärkt.
Idag har jag även fått hoppa upp och ned i sadeln och öva på att kyssa stigbygeln på två unga valack-fuxar. Den ena i stallgången och den andra inne i ridhuset. Den sistnämnda kunde även ta några steg i skritt med mig på ryggen när Audur ledde oss.
På eftermiddagen red jag stoet Spes i rundvolten. Jag skulle få henne att trava och göra övergångar från skritt till trav och från galopp till trav. Det gick väl sådär. Spes kände mer för att slänga in lite pass däremellan mest hela tiden och kunde inte slappna av någonstans. Sedan är jag inte världens mest balanserade ryttare, så det blev säkert dubbelt så svårt för henne att både hålla sin egen balans i trav, plus att försöka balansera upp en obalanserad svensk tjej där uppe på ryggen. Jag rider och rider och rider, men min balans tycks aldrig bli bättre. Det måste vara någon allvarligt fel! ;)
Jag fick också jobba med ett vitt skimmelsto från marken. Jag höll i tyglarna precis som att jag red henne, men istället för att sitta på hennes rygg gick jag bredvid henne.
-
Imorgon är min plan att sitta på Ósk och låta någon leda mig.
Det måste vara praktiskt med en häst som mäter 130 cm i mankhöjd. Det är inte så långt ner till marken om man skulle få för sig att ramla av. ;)
-
Att jobba med hästar är nog det roligaste som finns. Ju mer timmar man tillbringar i sadeln, desto större är väl chansen att någon gång utvecklas och bli en bättre ryttare? Jag är glad över att få spendera så mycket tid med hästarna som jag får möjlighet att göra här på gården. En väldigt, väldigt vacker dag hade det varit roligt att söka in till Hólar. En väldigt, väldigt vacker dag som sagt. Fast det var ju det där med isländskan också… ;)
Men jag har hört att ingenting är omöjligt, eller?
-
God natt / Julia

Ósk är här (varning för långläsning)

I fredags kväll åkte vi och hämtade Ósk. Trots att hon har gått utomhus sedan i höstas så kunde Anna fånga henne i hagen, sedan gick hon lätt på transporten. Och ja, nu är Ósk "hemma" på Fagranes.
Jag ljuger inte när jag säger att det är en av de sötaste hästarna jag någonsin sett. Det spelar ingen roll om det visar sig att hennes gångarter aldrig kommer passera 5,0, för hennes utseende har jag redan gett en 10:a! ;)
Hon är pytteliten (vi mätte henne idag och hon ligger runt 130 cm i mankhöjd), svart med en liten stjärna i pannan och med en lång, tjock man som räcker ända ner till bogen på vänster sida. Hennes pannlugg täcker hela ansiktet. Hon är en liten docka!
-
Anna tränade Ósk under fyra veckors tid förra sommaren. Hon kom så långt att hon kunde rida på henne själv utomhus. Hon har även blivit skodd en gång. Så Ósk kan en del, men jag ska bara ta det lugnt med henne. Vi ska lära känna varandra och ta allting steg för steg igen.
-
Hon är perfekt för mig att "träna" på. Eftersom hon redan är grundtränad, så följer hon ju repet och kan det där grundläggande som att flytta bakdelen för att stanna, kyssa stigbygeln och även ha ryttare på ryggen i och bli riden litegrann både inne och utomhus. Jag kan bara ta tillfället i akt och träna mig själv i att hantera en unghäst. :) Dessutom är det så bra att jag är just här på Fagranes, eftersom jag kan få så mycket hjälp, råd och tips.
-
Igår ledde jag runt henne i ridhuset och jobbade lite med henne i repgrimman. Kyssa stigbygeln, flytta bakdelen, stanna och backa och gå runt mig i båda varven i skritt och trav.
Idag gjorde jag lite samma sak, men jag satte bett i munnen på henne och sadel också. Jag hoppade intill henne på båda sidor, för att förbereda henne för uppsittningen. Hon tyckte det var lite obehagligt, men tillslut stod hon stilla.
Imorgon är min plan att sitta lite på henne.
-
Det har varit en bra vecka, med underbart väder. Jag har spenderat nästan hela dagarna nere i stallet. Vi har tränat många hästar och gjort fint utanför stallet. Tagit bort allt skräp (det som göms i snö kommer upp i tö) och krattat gårdsplanen och rundvolten fri från halm och stora stenar. Det ser riktigt fint ut! Det har kommit många nya hästar de senaste dagarna också. Nu är det över 30 hästar i träning på Fagranes.
-
I fredags eftermiddag innan vi åkte och hämtade Ósk skulle jag konditionsträna stona Spes och Upplyfting genom att trava uppe i bergen. Jag började med Spes och det var riktigt roligt att rida omkring däruppe, problemet var bara att jag inte kunde komma ner! Vart jag än försökte rida ner så möttes jag av ett stängsel. Jag red fram och tillbaka och letade efter någon slags grind ett bra tag, stackars Spes fick nog springa dubbelt så långt som det var tänkt från början, men tillslut hittade jag ner igen. Lost in Iceland. Hihi. ;) Efter det red jag Upplyfting och det var en fröjd, vilken häst!
-
Det har kommit en brun liten rund häst i träning. Hon är 6 år och skulle kunna var syster till Erja på Raudhetta! Det är en liten rund mage och bara framåt i tölt, tölt, tölt, tölt. Jag tänker på Erja när jag rider henne.
-
Det här blir världens roman, jag hoppas ni orkar läsa.
I alla fall, min plan både igår och idag var att jag skulle följa med familjen in till Sauðárkrókur och simma litegrann i utomhusbassängen medan de åkte på 80-årskalas. Tyvärr kom jag aldrig så långt varken igår eller idag. Telefonen ringde (underbart roligt att prata med mina kära vänner i Sverige) och det slutade med att jag vandrade omkring i "skogen" inne i Sauðárkrókur. Det finns nog inga isländska skogar, men de gör goda planteringsförsök.
Och på tal om att vandra omkring så älskar jag att gå! När jag var i Reykjavík gick jag nästan överallt, och de jag ibland fick sällskap av tyckte att jag var nästintill galen som valde att gå i 40 minuter istället för att ta bussen och vara framme på fem.
Min fina häst Feykir hemma i Sverige (som hur konstigt det än känns att skriva det här, förhoppningsvis snart är 100 % såld) har fått stå ut med så många långpromenader med mig under de två åren vi hade tillsammans.
Att på ensam fot gå långa promenader ger en lite mer utrymme att tänka klart (och kanske till och med förnuftigt).
Folk tycker säkert att jag är helknäpp, men jag skulle mer än gärna bosätta mig långt ute på landet, bara njuta av tystnaden, gå långa promenader när vädret tillåter och faktiskt uppskatta ensamheten.
Det är lite det som jag fascineras av här på Island. Trots att folk är extremt sociala och alla känner alla så finns det faktiskt möjlighet att välja ensamheten. Det finns obebodda platser där ingen annan än naturen själv hälsar på. Missförstå mig rätt, jag är ingen blivande eremit, men den självvalda ensamheten kan vara väldigt befriande, åtmistone ibland.
-
God natt. /Julia

P.S. Jag har fått för mig att jag vill lära mig att sko hästar (för visst är det bra att kunna?!). Jag har lärt mig litegrann de senaste dagarna och idag har jag tagit av fyra skor på Spes, man måste ju börja någonstans! Det är alltid roligt att lära sig nya saker. Mitt mål är att kunna sko Ósk själv innan jag åker hem den 9 juli. Ingenting är omöjligt, eller hur? D.S
-
Här kommer lite bilder på Ósk:

Anna hämtar Ósk från betet
-

-

Hur söt kan man bli?

Black Beauty

Ósk

Imorgon blir jag hästägare på Island!

Hon heter Ósk frá Krossi och är född 2006. I tisdags kväll pratade jag med Anna Rebecka i telefon, hon undrade om jag var intresserad av att adoptera en häst. Oj vilken chock jag fick! Hur många gånger i livet händer det att någon ringer och frågar om man skulle vilja ha en häst?!

Jag har aldrig sett henne, men det räckte med att höra att hon är liten och svart, med en lång härlig man och pannlugg för att jag skulle säga ja.

Anna grundtränade Ósk förra sommaren, men eftersom Ósk inte kan följa med henne till Hólar kan hon inte längre ha kvar henne.

-

Här på Island är det ingen stor grej att få en häst (alla har ju minst 20 st var ändå ;) ), men för mig är det nästan ofattbart! En alldeles egen häst på Island!

-

Imorgon ska vi åka och hämta henne. Åh vad jag längtar!

-

Tusen, tusen tack Anna! :)

-

/Julia

Bilder och lammungar

Käcka familjen Ling och Elin
Jag vill också ha en 66 North-bil!

Reykjavík 1 maj, galet!

Reykjavík 27 april

Utgång på Valborg

Geysir

Gullfoss - mitt Island!

-

Idag är det onsdag. Jag vill inget annat än att vara utomhus hela dagarna, vädret är underbart!

Det är jättelätt att morgonfodra nu. De flesta hästarna går ute på natten, då är det bara att öppna den delen av hagen där ensilagebalen är placerad, sedan kan hästarna käka frukost. Ungefär fem hästar ska ha hö inomhus och så ska fåren och fölen släppas ut. Grisen Ella blir nöjd om hon får lite rester från bageriet till frukost också. ;)

-

Idag fick jag rida en häst på morgonen. Jag red till nästa gård och tillbaks i trav, galopp och lite passtaktig tölt. På hemvägen var han riktigt käck och då försvann passtakten för det mesta! Efter det jobbade jag hans unga boxkompis från marken och sedan var det dags för alla hästarna att springa några kilometer ute på vägen.

Då städade jag fikarummet och påbörjade sedan projektet - kratta rundvolten. Det tog sin lilla tid att få bort alla stenar och efteråt kände jag mig som en gammal gumma med krokig rygg, men fint blev det! ;)

-

På eftermiddagen fixade vi litegrann utomhus. De har ett ställe precis intill lagunen på gården där de planerar att bygga en ovalbana, så nu har jag plockat bort allt skräp därifrån.

-

Sedan följde jag med Sylvía ner till deras fårhus. Jag fick se det sötaste jag någonsin sett - nyfödda lammungar. Ett får hade precis fött två små lamm i hagen när vi kom ner och vi bar in dem i fårhuset. Jag har alltid velat hålla en liten lammunge. :) Åh vad söta de är!

-

Imorgon ska jag skriva om något som hände igår kväll. En oväntad och rolig händelse som gjorde mig så otroligt glad. Det känns nästan overkligt! :)

-

God natt. /Julia

Tisdag kväll på ett vårigt Island och Reykjavíksrapport

Vårväder i luften. Hästarna fäller för fullt och de flesta går ute om nätterna nu. För ett tag sedan var det svårt att tro det, men det finns nog hopp för både vår och sommar för vulkanernas ö!
-
Att spendera lite över en vecka i Reykjavík var toppen. Det var verkligen jätteroligt att ha familjen på besök i nästan fem dagar, åh vad jag har saknat dem! Vi badade i blå lagunen, gick runt på Reykjavíks gator, åt god mat och bara umgicks. Det är när vi inte har träffats på så länge som jag inser hur mycket jag tycker om dem!
-
Efter att mamma, pappa och Anton lämnade Island, stannade jag kvar själv i Reykjavík i några dagar. Jag bodde på ett youth-hostel, som ett billigt vandrarhem för unga resenärer, och det var riktigt roligt (och billigt!). Jag träffade folk från världens alla hörn, från Kina till Kanada. En dag åkte jag på en heldags-tur till de kända turistmålen Gullfoss, Geysir och þingvellir. Island natur är ju bara oslagbar!
Fick även gjort en hel del shopping. Jag hade kunnat handla ihjäl mig inne på hästaffären Ástund, synd att man inte är miljonär. ;)
Sista kvällen firade jag Valborgsmässoafton med två svenska tjejer. Vi var runt på Reykjavíks barer och klubbar till klockan sju på morgonen, sedan gick bussen hem till Fagranes klockan åtta, så det blev ingen sömn den natten. ;) Det var i alla fall en lyckad utgång, som avslutades på gay-baren Barbara (hahaha).
-
Nu är tillbaka på Fagranes och det är väldigt skönt att slippa den Österrikiska kvinnan som bodde i mitt rum på hostelet i Reykjavík. Hon åt ost och ketchup till frukost lunch och middag och pratade engelska med vartannat ord på tyska. Jag hade kunnat skriva ett helt blogginlägg om den mystiska människan, men det tar vi en annan gång. ;)
-
Det snöade i Rekjavík första maj, helt galet! Men här uppe i norr är snön borta och gräset börjar bli grönt. Den andra familjen här på gården fick sina två första lamm idag och imorse sprang fåren iväg när jag skulle släppa ut dem, jag tror även de ulliga varelserna har vårkänslor.
-
Vi har ridit hästarna utomhus både idag och igår. Jag är fortfarande glad över att få rida så mycket även om jag inte är en stjärna. Det har kommit nya hästar och om jag inte minns fel tror jag de sa att det i nuläget är 31 hästar i träning. Allt från oinridna 4-åringar till de rutinerade tävlingshästarna. Jag har två månader kvar här på gården och jag hoppas kunna lära mig ännu mer.
-
Hafþór fyllde ett år,växte minst en meter under tiden jag var borta och plötsligt kan han gå också! Han är rolig att passa. Barnen på nedervåningen har satt upp sin studsmatta, vi var ute och hoppade med dem igår. Man blir aldrig för gammal för att hoppa studsmatta! :)
-
Det tar så lång tid att lägga in bilder här på bloggen, så jag gör det imorgon.
-
Godnatt Sverige.
-
/Julia

Måndag kväll

Hej alla trogna bloggläsare (om någon fortfarande läser)!
Från och med i morgon ska det bjudas på en daglig uppdatering här från min del av Island.
Jag har tillbringat nästan en och en halv vecka i huvudstaden Reykjavík, men nu är jag tillbaka på Fagranes igen.
Rapport och bilder därifrån kommer imorgon.
God natt från ett vindstilla(!!!!!!!!!!!!!!) Island.